I said, why walk alone?
Nu är jag hemma igen. Tydligen har mina föräldrar lärt sig att jag aldrig brukar vara på topp när jag får komma hem efter en tid hos Marina (för att Marina är bäst inte för att jag har blivit dåligt behandlad alltså), så idag när jag kliver innanför dörren så har det bakats och blandats saft och på mitt fat låg ett paket. "Välkommen hem Moa" och hade formen av en dvd-film. Vilket det var. Across the Universe och RENT. Ibland vet dom hur dom ska göra. Tack för det.
Fast fortfarande: jag vill vara kvar i Vartofta. Vi har haft det bäst, det lovar jag. Vi har spelat Tarzan (jag älskade det när jag var liten. Ronja hade det och varje gång jag kom hem till henne tvingade jag henne att spela det med mig).
Well. Vi har varit i Göteborg också. Det jag brukar komma hem med efter en shoppingtur är någon begagnad skiva och kanske en tidning. Denna gång: JEANS (jag köper aldrig kläder, definitivt aldrig jeans), foundation (jag hatar att spendera pengar på smink, det är jättetråkigt), en John Lennon-affish (ni vet väl hur svårt det är att stå emot ett sånt köp? jag kunde inte), en gammal Sonic-tidning med Hives (!20 kronor) och såklart: en begagnad skiva. Joan Baez denna gång.
Sen har vi tittat på film och skrattat åt en superbäverankagrej och orange och gått en lång men fin promenad och bakat världens godaste chokladgeggadajm-kaka.
Lång kortfattning. Jag saknar henne.
