02.43


You pissed it all up the wall

Jag gillar när vi får The Who och Joni Mitchell-låtar på gitarren.

Annars kan den här dagen typ... dö. Det är ju så ibland, att allt man gör görs på fel sätt och alla man pratar med uppfattar en som dum i huvudet. Så till alla jag pratat med idag: förlåt. Och till alla som hatat mig för att jag gjort fel idag: förlåt.

Så jag soundtrackar min dag med What A Waster bland en massa japaner. Hejdå.


People told me you were a rich man now, where's your pride?

Jag är arg och hungrig.

Vem Vet Mest är på tv men jag är för arg och hungrig för att gå dit och titta på det. Är för arg och hungrig för att säga något till de som befinner sig i mitt hus.

Är egentligen för arg och hungrig för att skriva ett inlägg överhuvudtaget, men jag ville säga att jag trivs på min skola väldigt bra men jag saknar att gå i samma klass som Karin. Att på rasterna sitta och titta på Mando Diao-videos och planera Hemliga Dagen. Bli helt totalt Mando Diao-besatt-förklarade. Att göra världens bästa powerpoint om dom och att skriva Moa Dixgård och Karin Norén på kollegieblocken.

Malevolence-dvdn idag, och julmust. Jag och Karin+Mando Diao+julmust= väldigt sant.

Dvdn med Björn Olsson, inte Salla Salazar. Long Before Rock'n'roll, inte Dance With Somebody. Outlaws, inte trenchcoats. Nils och Nils, inte körtjejer. You're still set out to tell the dirty mans story, inte that moan you made last night. Passion, inte pengar.

Fan. Vad jag saknar dom.



RSS 2.0