A crowd of people stood and stared, they'd seen his face before.




Om jag hade varit där hade mitt hjärta sprängts av för mycket kärlek. Det är klyshigt och sant.

There is no such thing in life as normal

Idag är det en onormal dag. En speciell dag. En livsförändrande dag. Nog om det.

Egentligen har jag bråttom nu. Borde vara på möte om en kvart.

Drog till Linköping i helgen, åt chips, drog hem. Eller rättare sagt hem till Frida. Där grillades det för första gången för iår och idag var det rea på Najz Prajz så Ringleader Of The Tormentors, Nashville Skyline, Gemstones och The White Stripes följde med mig hem.

Fint. Nu ska jag vara i UV-lokalen tio minuter.


I had no reason to be over-optimistic

Idag var en sådan dag som The Who hjälpte mig att inte sprängas i hundramiljoner bitar.

Det är en konstig tid. Jag får dåligt samvete för allt, så om jag har gjort något dumt eller konstigt mot någon av er så kan ni ju trösta er med att det säkerligen håller mig vaken om nätterna.


but I was born too late

Jag har ett nytt nattlinne och jag trivs i det.

Jag skulle vilja vara Suze Rotolo 1963 för jag trivs med Bob Dylan.


Seems like a lifetime since you've been gone, seems like forever I've been on the run



Helvete vad mycket av dem som bor i hjärtat mitt.




Tell me what you think about this song

I måndags satt vi ute på gräset på UV-mötet. Sprang runt med våran röda fana, lyssnade på Internationalen på ett gammalt kasettband och åt chips. Sen målade vi lappar och gjorde teaterövningar. Samma kväll följde jag med en liten del av Örebroklubben på nattpromenad i tre långa men trevliga timmar. Ung Vänster gör mig glad.

(Och för Julia och Frida som undrade vem min nya pojk -och musikfavorit är så är det Sondre Lerche. Han kommer äga mitt liv i framtiden när jag lyssnat in mig. Fan vilken underbar person.)


Because something is happening here but you don’t know what it is.

Igår var den konstigaste dagen på länge och jag har inte hunnit tänka eller andas. Bara åka inte reflektera. Jag glömde till och med bort att äta mat. Mat är mitt livs passion och jag glömde bort det precis som man glömmer nycklarna på skrivbordet. Mina ögon försvann i mina händer. Bara gråta inte reflektera.

Varför är jag inte glad?


RSS 2.0