shadows fall
Nu är det nog. Jag tänker svara på ett sms som gjorde mig väldigt glad, sen tänker jag hämta något att dricka och sen sätter jag mig och skriver klart min Kubakris-inlämning. Idag började vi med skolmusikalen, imorgon är det mars och jag tänker läsa upp en nyskriven dikt under poesicirkeln. Jag är nöjd med den för jag känner precis så som jag skrev. Så nu är det nog. Nog med allt dumt och dåligt. Jag tänker göra det jag måste och det jag mår bra av.
Alltså skriva klart om Kubakrisen och hämta något att dricka.
86
Om jag fick tag i en tidsmaskin skulle jag med all min kraft försöka hindra mordet på Olof Palme.
helt otroligt.
my sunshine
Dagarna i norr har varit underbara och Marcus Hellner är bäst i världen.
the north
Lyssnar på ett fantastiskt album och ska snart börja packa ner alla långkalsonger och stickade tröjor jag har. Tar tåget till Boden ikväll och stannar hela sportlovet, tänker lämna alla kommunikationsmedel hemma så ifall ni vill få tag i mig - try harder.
-
I do everything you want me to.
A heart just can't contain all of that empty space. It breaks. It breaks. It breaks.
Bright Eyes och First Aid Kit spelade på debaser och det var nästan overkligt alltihop. Jag ska inte säga att jag är dödsförälskad i Conor, men tack vare Ida har han länge funnits i mitt liv, så det kändes minst sagt otroligt att få se honom. PSL la upp en fin video ni borde se.
So in the morning I'll hit the highway
En lördagsförmiddag vid Naturens Hus och Wadköping med mina föräldrar. Avslutade dagen hos Sara, vi försökte laga american pancakes och såg Donnie Darko. Den här helgen har varit bra.
And don't let your heart catch on fire
Mår bra nuförtiden, trots allt. Kan bero på att jag och min familj har bokat Paris. Fem dagar i april bor vi i Montmartre! Nu längtar jag bara så himla mycket att jag inte hinner tänka på allt som kommer och är förjävligt. How wonderful.
Och ikväll tänker jag ha världens finaste fredagskväll med pizza, favoritfilm, Amanda och Sara.
Purify the colours, purify my mind
Besökte tandläkaren idag igen. Sista gången på en månad ungefär och nu börjar jag nästan tycka om att gå dit. Få rymma från skolan och vardag i allmänhet för att få sitta i en bakåtlutad stol medan världens trevligaste människor säger att jag är duktig. Det spelar ingen roll att det är deras arbete att vara skickliga och vänliga, att de förmodligen inte ägnar en tanke på mig annat än när de måste. Nej det spelar faktiskt ingen roll, för jag känner mig glad och stolt varje gång jag går därifrån. "De tilltalade mig vid mitt namn och berättade för mig att jag gör det här bra" - tänk vad de omedvetet förgyller min vardag. Fånigt.
Vill väl ge någonslags hälsning till de tandläkare som tar hand om mig på folktandvården i Örebro. Det är fint att inte behöva vara rädd längre.
because the wind is high it blows my mind
Hemma från Underlandet. Fast nej, där är jag nog kvar... men hemma från Askersund och ett underbart dramaläger är jag. Min älskade, spektakulära, extraordinära, helt galna dramagrupp är fantastisk.
Jag märker hur mycket jag tycker om dem när vi sitter allihopa och dricker te i en stuga mitt ute i skogen och inte kan komma på något som jag vill ändra på. Inte något som kunde ha varit bättre. Vi hade en varm brasa, tekoppar, hattar, spökhistorier, galenskap och varandra. Finns inget som gör mig gladare.
