SPRINGBREAK 2009!

Vart ska jag börja? Allt som har hänt den här helgen är ju värt att nämnas.

Ok, det här lär bli långt. Förlåt för det.

Fredag efter skolan tog vi, jag och Karin, tåget mot Mjölby. Där satt det en jobbig unge som var "levande faran", vi skrattade åt han ("JAG VET!HÖHÖHÖ"). I Mjölby var det byte mot Alvesta, och på det tåget åt vi jordgubbar och kakor. Efter en stund ankom vi Alvesta och satte oss på ett tåg mot Kalmar. Där var det en snäll typ reagge-snubbe som sa att vi kunde sitta på ett par platser där han hade förvarat sin bongotrumma. Han var snäll och hjälpte mig med mina svårigheter, haha, och han hade ett helt lika koolt gäng med sig.

I Kalmar försökte vi hitta till vårat vandrarhem. Det gick ju mer eller mindre bra. Vi tog en buss som körde oss till vårat område. Vi hoppade av lite hastigt. Det var kul, ("GÅ!GÅGÅGÅ!!").

Väl där fick vi genast dom smålänska karlarnas uppmärksamhet. Vi blev rädda och sen visade det sig att vi bodde nästan bredvid varandra. Pinsamt tyckte vi.

Vi gick ut och tänkte undersöka Kalmar by night. Till en början var det typ världens mysigaste stad. Vi såg vildkaniner och satte oss vid en liten hamn där vi kände på havet och blickade ut över Ölandsbron. Idylliskt tänkte vi. Sen fortsatte vi promenaden mot centrum, vilket genast blev lite mindre idylliskt.



Människorna vinglade längs gatorna och vi blev rädda och försökte hitta en mack för att köpa dricka. Det fanns ingen mack och vi gick hem.

Karin försökte skrämma mig med  The Kinks mittinatten. Hon lyckades. Vi sov och sen vaknade vi, nästa dag. Springbreak-dagen. Trettionde maj. Efterlängtat och taggat!

Den här dagen började PERFEKT. Vi fixade oss iordning (på våran toalett på 1 kvadratmeter), gick in till centrum en varm och solig dag i Småland. Vi tänkte gå och köpa frukost och kommer fram till ett torg och vi bara "vad är det här för tillställning nu då?" och så insåg vi att det var MATFESTIVAL. Asbra ju. Vi köpte jordgubbar och wienebröd och tittade på barn som dansade till Aladdin.



Gick vidare till resecentrum, köpte mackor och juice på pressbyrån, och frågade efter väg till Skälsby. Han fattade vart vi skulle innan vi han fråga, det var kul. Karin bara "hej, vet du vägen ti..." "JAPP det vet jag". Vi bara ok bra.

Tog en buss som inte gick till Skälsby egentligen, fast den gjorde det visste, det var bara busschaffören som var lite förvirrad. Vi gick av på rätt hållplats, men gick åt fel håll. "Dom där killarna med en massa öl ska säkert dit, vi följer efter dom", nehej dom tappade vi bort när dom förmodligen gick in till någons lägenhet. Så vi frågade ett snällt par inne på Netto och hittade utmärkt efter det.

Solen var fortfarande högt på himelen och vi satte oss i kö tillsammans med fyra andra. När massa andra människor hade anslutit sig inser vi att vi står i fel kö. BAJS tänkte vi, men mosade in oss i den andra kön. Det VAR ju faktiskt rättvist. Vi hade köat mer än dom.

Insläpp. Jag och Karin sprang. Vi sprang och sprang och sprang. Scenen var ju så himelens långt bort! Men vi kom fram och andades. Satte oss ner, tog av oss skorna och lät gräset kittla våra fötter. Vi satt säkert, vi satt längst fram imitten. Skönt.



Vi fick meddelat för oss att John ME var sjuk. Jävlar tänkte och sa vi. Han som var en av de två som var bra där.

Clownen Sam började på scenen intill. Vi brydde oss inte och fokuserade mer på vilken vacker solbränna vi skulle få. Typ. Sen var det dags för KEVIN BORG!!!!PARTEY. Vad skulle vi göra? Vi var tvugna att stå där längst fram, bredvid ett par klängandes fans som skrek regelbundet hur snygg och söt han var. Den ena av dessa stod även på min sko. Jag blev sur.



Kevin slutade spela och timmen som kändes som en timmes rixfm-lyssnande var över. Något annat hände på andra scenen, folk började samla sig. Sen kom Eldkvarn och jag tycker dom är helt ok mysiga. Jag såg hur sångaren tog ett andetag och i samma sekund som han sjöng sin första ton och sitt första ord så vrålade ett gäng grabbar samma ord, men dock inte samma ton. Så höll dom på. Jag hörde inte så mycket av den riktiga sången måste jag säga. Det var lite irriterande, men vad skulle jag göra. Dom är fans, inte jag.

Kärlekens tunga var ju fin iallafall.

Apollo Drive spelade lite för oss och vi typ ok, helt ok. Högt ljud bara, väldigt högt ljud. Efter ett tag såg en vakt mitt lidande och gav mig öronproppar. Dom andra vakterna tyckte tydligen att han inte skulle vara så snäll. Jag blev glad iallafall, han räddade ju min kväll.

Apollo Drive slutade. Lazee spelade på andra sidan. Karin kunde en låt, jag hade hört Karin sjunga på den låten. Vi gillar inte hip hop överlag. Han var alltså inte så bra. Men han slutade också, och visst var det då dags för Mando Diao snart. Vi var så himla taggade. Så att vi skulle sprängas, ungefär.



Mando Diao började. Mando Diao var helt jävla fantastiska. Mando Diao dansade. Mando Diao sjöng. Mando Diao spelade. Vi dansade, vi sjöng, vi skrek. Fotograferna och vakterna slängde då och då blickar på mig och Karin och sen bytte de blickar med varandra och skrattade till. En fotograf hoppade till och vände sig om och tittade på mig en gång. Sen skrattade han och tog en massa kort på mig och Karin. Vi hoppade som aldrig förr till Mean Street.

Underbart.

Avslutade sist med Dance With Somebody och jävlar vad party det var. Efteråt sprang vi typ bakom-bredvid scenen, och samlades med en liten skara Mando Diao-fans. Vi väntade. Vi såg att de befann sig i ett stort hus på fel sida stängslet. Vi såg att de gick utan tröjor och rökte. Vi skrek, vi dog.

Lazee grillade korv såg vi. Han kom och skrev på våra händer. Varför vet jag inte riktigt, men trevligt var det. Fyra människor, som blev komma till fyra viktiga människor, började planera en rusning över stängslet. Jag och Karin var på. Vad hade vi att förlora?

Vakterna höll ständigt koll på oss. Omöjligt tänkte vi. Alicia, Erik, Amanda och Jon och vi började smida planer och fundera ut bästa sättet att ta oss till dom. Till våra. Mando Diao.



Jag, Karin, Alicia och Erik gick runt området lite odiskret, kollade till alla ingångar, insåg att vi aldrig skulle klara det ifall vi sprang där det fanns vakter. Så vi gick ut från området, gick igenom ett litet skogsparti och kom fram till ett högt stängsel. Stängslet som skiljde oss från Björn, Gustaf, Mats, Samuel, Mats och Carl-Johan.

Inga vakter. Helt mörkt. Vi gjorde det vi var tvugna att göra. Vi kröp under. Vi väckte rebellerna i oss. Vi smög oss in, närmare. Ett bord med bänkar stod ett par meter ifrån trappan och huvudingången där Björn, Carl-Johan och en kör-tjej satt och rökte. Vi satte oss på bänkarna och tänkte smida ännu en briljant plan.

Gustaf kom ut. Gustaf kom ut med ett vinglas i handen. Dom diskuterade låtar. Vi gjorde tillslut det vi var ämnade att göra. Vi reste oss upp, vi gick mot trappen där dom satt. Björn, Carl-Johan, Gustaf och kör-tjejen. Vi gick dit. Alicia fick en mjukstart på det hela. "Har ni eld?" och Carl-Johan höll SIN CIGARETT mot ALICIAS. Erik började prata med Gustaf. Han tyckte att det var koolt att han hade lyssnat på Bring 'Em In när han var åtta år. Björn log. Björn och jag tittade på varandra. Björn och jag log och tittade på varandra. Vi pratade med Mando Diao. Där ingen annan vanlig person kunde vistas. Vi var backstage med Mando Diao, och vi avslutade den hela absurda händelsen med att ta i hand med Gustaf. Vi luktade på våra händer efter det, och det luktade after shave. Mycket god sådan. Opium kom Karin fram till. "Vi luktade opium efter att Gustaf hade skakat hand med oss", och det lät rätt fint tyckte vi.

Vi gick bortåt, ställde oss vid alla bilar och luktade på våra händer. Alicias hade Björns fimp. Helt stört.

Helt i extas stod vi och tittade bort mot dom, mot Mando Diao, som gick in i deras bil. Vi gick mot stället där vi omöjligt skulle kunna komma in på, stället där vakterna ständigt hade koll, och låtsades vara helt koola vanliga backstage-människor. Vi såg Mando åka iväg i sin bil. Björn tog på sig en hatt och började sjunga såg vi. Mats tittade på oss och skrattade. Dom åkte iväg. Kanske till Palace på efterfest.

Vi gick glada, exalterade, lyckliga, leende och köpte korv. Eller jag och Karin köpte inte korv. Vi var pank. Det var inte så bra förresten, eftersom det var en varm och lång dag och vi skrapade endast ihop till en toast och lite vatten. På hela dagen. Jaja, vi klarade oss utan korv.

Slog oss ner vid några stockar och pratade om denna konstiga och underbara händelse. Amanda och Jon kom. Vi lyssnade på samma saker, kom vi fram till. Det var trevligt. 

Området stängde, vi gick utåt, hade det allmänt trevligt och mötte en karl som blev ASPEPP PÅ LIVET efter att en minut innan känt dödslängtan. Typ. Han var rolig.

Kvällen drog mot sitt slut. Jag och Karin skulle gå bort till bussen, som vi skulle ha råd med eftersom Alicia hade lånat oss pengar. Mycket snällt måste jag påstå. Vi tog farväl och planerade in Hultsfredbesök nästa år. 

På vägen till bussen såg vi några poliser som tog hand om en kille som satt på marken. Vi tittade vad det var frågan om lite diskret och såg att killen var sönderslagen i ansiktet. Otäckt och ledsamt tyckte vi.

Bussen. Vi skulle betala de nio kronor som det kostade. Fast nej, på natten kostar bussen 40 kronor. Vi bara ok, vi är ensama i Kalmar, har inte råd med buss till dit vi hittar ifrån, och fryser. Jag blev sur och en ordningsvakt sa att "centralen ligger ju bara en halvtimma här ifrån". Ok kul. Vi började våran vandring mot centrum. Vi hittade bra, men frös och hade skoskav. Vi kunde säkert blivit våldtagna också, men inte hade ORDNINGSVAKTEN brytt sig om det.  

Kalmar by night igen då. Vi hade nu erfarenheter om att det inte var trevligt och hemskt irriterande att vandra på gatorna där. Det var detsamma denna natt. Trötta och hungriga och en smula rädda hittade vi tillbaka till vandrarhemmet. Men inte var faran över då inte, nej för på detta vandrarhem bor tydligen Götalands vidrigaste ungdomar. 5 killar runt 25 år skrek till oss från deras balkong när vi var på väg in. Många saker. Erbjudna ligg och sånna grejer. Vi gick in och vilka har inte räknat med vart vi ska vara, och möter oss i korridoren? 5 äckliga jävla killar stoppar oss innan vi kan gå in till våran rum och andas lite. Skakar hand och frågar om vi ska med dom, och vi bara nej tack. Dom bara nehe jaha blablabla. Snabbt låste Karin upp, och vi smet in till oss utan något ofrivilligt sällskap.

Halv tre hade klockan blivit, och vi somnade på stört. Klockan ringde två och en halv timma efter det. Party tänkte vi. Vi steg upp, sket fullständigt i hur vi såg ut och packade bara ihop våra grejer.



På vägen ner blev vi ÄNDÅ stoppade av två killar. Dock inte lika påträngande, men väldigt borta, och vi tänkte att hur låga krav har pojkarna här i Kalmar. Visst visst, vi gick till busshållplatsen, åkte med bussen till stan och insåg att vi hade tagit fel på en timma. Vi var vid centralen två och en halv timma innan tåget skulle gå.

PARTEY!

Satte oss utanför pressbyrån och väntade på att det skulle öppna. Det gjorde det tillslut. Då köpte vi juice och lite onyttigheter. Vi gick trötta och äckliga mot stationshuset när plötsligt ett "KARIN!" hörs från typ ingenstans. Vi bara VA VEM KÄNNER KARIN HÄR, och vände oss om och såg inga mindre än Alicia, Amanda, Jon och Erik. Dom skulle åka tåg och det var väldigt otippat tyckte vi, att vi skulle träffas. Men det gjorde vi. Jag var mer eller mindre asocial, och endast för att jag var trött. Inte för att jag ville vara asocial, tro inte det inte.

Dom åkte iväg med ett tåg, och jag och Karin fortsatte vänta på vårat.

Och det kom tillslut in på spåret, vi såg att man såg jätterolig ut när man speglade sig i det. Man blev askort. Som en dvärg. Vi sprang och posade och hoppade och tog kort och skrattade ihjäl oss åt det. Mycket roande.



Något mer roande, var att på samma tåg, samma vagn och platserna bredvid mig och Karin hade Joacim Cans slagit sig till ro. Japp, vi åkte alltså tåg bredvid Joacim Cans i Hammerfall från Kalmar till Alvesta.

Byte i Alvesta. Precis som Joacim. Han trodde nog att vi stalkade honom (särskilt med tanke på att vi hade band från springbreak OCH made in dalarna, där han hade vistast förra veckan!!).

I väntan på tåget från Alvesta till Mjölby såg vi två skådespelerskor som vi inte minns namnet på, och några karlar som höll i en massa instrument. Jaha oj, tänkte vi och så såg vi att det stod GUILD på fodralen.

Var det The Guilds instrument? Mycket troligt.

På tåget till Mjölby blev det att sova. Med öppen mun. Sen vaknade vi och stände våra munnar och bytte tåg i Mjölby mot Kumla/Örebro. Där bredde vi ut oss, åt kakor och ostbågar och chips och skrattade åt alla knäppa saker som hade hänt och längade oss bort till Peace and Love om 23 dagar.



Många interna fraser har uppstått. Roligaste ever måste ändå vara: "JAG KAN TA STAVARNA"
jag dööööööööööööööööör var kul det var!

Och nu är det slut. Fasiken vad få som läst igenom det här tror jag. Nu väntar jag på att mina föräldrar ska komma hem och grilla mat med mig. Jag som inte ätit riktig föda sen i fredags efter skolan.

Tack till den här helgen. Så olyckad men ändå BÄSTA HELGEN I MANNAMINNE!



ps. Karin står för typ alla bilder!

Kommentarer
Postat av: karin

JAG DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR XD finns inga ord!! förutom: JAG KAN TA STAVARNA!

2009-05-31 @ 17:52:25
URL: http://karinronnberg.blogg.se/
Postat av: Celine

Haha, matfestival xD

Vilken jäkla tur ni måste haft som kom in! Åh... ;) Jag vill också vara backstage med Mando.

2009-05-31 @ 18:05:40
URL: http://ceeline.blogg.se/
Postat av: josefine

NEEEEEEEEEEEEEEEEJ FYFAN VAD KUL! Jag vill också vara backstage med Mando ju! :)

2009-05-31 @ 18:32:00
Postat av: Frida

först, det här kan vara rekord för den längsta blogginlägget jag någonsin läst xD



men GAAAAH! måste ni alltid göra superkoola och speciella saker? tänk på oss andra vanliga tråkiga, jag blir aaaavudsjuuuk! Fast kul för er, seriöst! Backstage med Mando :D :D :D!!!!!

2009-05-31 @ 22:08:50
URL: http://frenger.devote.se
Postat av: I2D2

Moa jag orkar inte läsa. men det jag läste va kul

"...gäng grabbar samma ord, men dock inte samma ton." det skrattar jag gott åt. Sedan gillade jag den där tågbilden så rolig. men ja jag orkade itne läsa allt så om jag missade något som var wow så får du berätta det nmån dag hejdå

2009-06-01 @ 19:54:22
URL: http://idacorneliusson.blogg.se/
Postat av: V

guuud vad kul! P&L ska bli så bäst! :D

2009-06-01 @ 21:19:21
URL: http://musicinmylife.blogg.se/
Postat av: I2D2

En gång till; jag älskar tåg bilden!!

2009-06-02 @ 14:37:19
URL: http://idacorneliusson.blogg.se/
Postat av: JJ

AAAAAAAAAAA SHIIIIT! :D Jag var typ tårögd och ryste inlägget igenom, Backstage med Mando! fyyyfaaaN! :D ojojoj det var långt, men mycket intressant, svårt att sluta läsa, haha:D men alltså Jag vill också lukta som Gustaf på händerna jisses, vad avis jag är :D och Cans på tåget! ni är ju nästan polare med han nu! först här i Leksand och sen på tåget haha, åååh PEACE&LOVE NÄSTA!

2009-06-03 @ 14:57:07
URL: http://aharddaysnight.blogg.se/
Postat av: Alicia

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅH.

ALLTSÅ MANDO VAR SÅ GALET FINT!!!!!!!1

JAG DÖR MOA!!!!!!!!!!!1

(vi måste ses i sommar igen)

2009-06-07 @ 15:00:15
URL: http://luftbubbla.blogg.se/
Postat av: Amanda

Åhh. lite sen med att läsa detta ju, men fint skrivet va det. Springbreak var underbart, dock missade jag ju själva äventyret. haha, men hammerfall var ju bra dom med.-. höh.

2009-08-03 @ 20:59:59
URL: http://femavtryck.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0