In restless dreams I walked alone
Vill se ut som...
...och bo...
...tillsammans med:
Ungefär mitt livs motsats.
Och det här är det enda som plågar mig, helt och fullt kan du aldrig bli min. För aldrig kan jag och aldrig ska jag träda in i ditt skinn.
Sail on Silver Girl, sail on by.
this town kills you when you are young
"Det var alltid pengarna i näven, ingen skatt, ingen större apparat. Vi körde runt själva i en Statiol-buss och hade bara vår producent Mattias Glavå, som spelade in skivan, med oss som crew. Det var livsfarligt. Man hade alltid mer eller mindre alkohol i kroppen, det var sinnessjukt egentligen. Men det var också väldigt tydligt att det hände något där efter 'Fucking Åmål'. Varje gång vi spelade blev det en enorm kalabalik. Jag minns särskilt en spelning på Folkets Hus i Kumla som vi fick avbryta för att det nästan blev upplopp. Poliser sprang in i lokalen och vi var tvungna att försöka lugna publiken från scenen. Det var totalt kaos och vi började förstå att filmen hade förknippats med oss på något sätt."
You’re the reason I’m trav’lin’ on
Bästa, bästa vän. Det finns inga ord i världen som kan förklara hur mycket jag älskar dig. The sun is up, the sky is blue, it's beautiful and so are you. Min tacksamhet till dig är oändlig, och jag gråter när jag tänker på hur mycket jag saknar dig. Samtidigt som längtan är ofattbar tills nästa gång vi ses! God only knows what I'd be without you.
We'll be running in the sun again
Dricker julmust och lyssnar på Everything Shines. Mår bra. Låten säger väl allt. Åker till Köpenhamn över helgen med min familj. Längtar jättemycket. Speciellt mycket efter Dylans utställning. Och restaurangmat.
Och! Blir myndig på söndag.
I need it, I need it, I need it.
Gick hem till Cecilia och där bjöds det på te och äppelpaj och kanelbulle och så tittade vi på Vem Vet Mest och en hackig men ack så fin Control. Det är precis så här regninga höstkvällar ska spenderas.
Så nu vet ni det.
don't forget yourself child
En av anledningarna till varför jag hatar den här dagen är att jag brände tungan på varm choklad i väntan på tåget. En annan anledning är att hur mycket jag än vill bort härifrån så sitter jag fast. Klister i röven, för att citera Tommy.
Helvete vad ont det gör på tungan.
"Jag läste att när The Who spelar så har Keith Moon en stor ishink med öl bakom sina trummor, det skulle man ju haft"
Först hann jag med att åka hem till Lisa och titta på när hon, Pauline, Emil och Sara drejde. Sen åkte jag hem till andra Lisa, dit kom även Felicia och John och vi tittade på Upp Till Kamp och skrev ett brev till Peter Birro. En väldigt bra fredag helt enkelt. Mer sånt vore trevligt.
Och imorgon ska jag träffa Cecilia och Håkan Hellström, så det kommer definitivt bli en bra lördag också.
Throw me in the fire now come on!
"nu vet du allt om ingenting, din jävla sopa"
nu smutskastar jag mitt liv. en oktoberkväll. tillsammans med mattias bärjed och håkan hellström.
Tell me how can, how can this be wrong?
Något väldigt höstigt har skapats. Väldigt bra är det också.
I've been tired for days and days.
If you gotta run, run from hope.
Förlåt för att min blogg har blivit en darkness-emo-depression-lönlöst-att-leva-blogg. Det blir ju så ibland, när flera dagar i streck inte fungerar så bra. Jag vill påpeka här att det inte är av någon speciell anledning, eller inte överdrivet iallafall. Det är ju bara sådär, sådär som det är såhär års och blir det inte bättre så lägger jag ner så är det. Livet är inte roligt längre. Jag sitter bara och väntar på bättre tider och lyssnar på Noah And The Whale. Säg något kul, ge mig ett låttips, gör mig glad.
Another road where maybe I could see another kind of mind there
Sigh as you brush away your sorrow
Tur att det finns en man som kan tänka åt mig, jävla underbara människa.
True love, this must be it.
you try so hard but you don't understand
Jag tycker att det är svårast att må sådär när man inte riktigt kan lista ut orsaken. Vad jag menar är alltså att jag har jättemånga bra saker att se fram emot, till exempel är det kanelbullens dag idag, så jag ska baka kanelbullar och äta dem till Lite Sällskap. Sen börjar Desperate Housewives och Grey's Anatomy i veckan vilket är vardagslycka i renaste form, och så har jag även beställt en biljett till Håkan Hellström på hovet i november. För att inte tala om att Carls album släpps idag (!!!!!!!). Så... va fan. Varför uppfylls jag inte av dessa glädjerus? 
Because something is happening here but you don't know what it is.
Do you, Mister Jones?
brothers.
And I want to wake up with the rain falling on a tin roof, while I'm safe there in your arms. So all I ask is for you to come away with me in the night, come away with me.
